Bin har använts för honungsframställning av människor i tusentals år, de är kritiskt viktiga för pollination av både vilda och odlade växter. Det ekonomiska värdet av deras samhällstjänster är enormt. Trots det saknas forskning och vetenskapligt grundad kunskap om bina och deras levnad.

Nordens Ark och Norges Birøkterlag har därför startat ett forskningssamarbete där vi på ett vetenskapligt och objektivt sätt vill jämföra det ursprungliga nordiska biet, Apis mellifera mellifera med tre andra vanliga underarter av tambiet under tre års tid på fem olika bigårdar runtom i Sverige och Norge.

Bin och andra pollinerande insekter försvinner idag i stor utsträckning pga användning av miljögifter, monokulturella odlingslandskap mm. Genom detta forskningsprojekt kan vi få kunskap som hjälper oss att skydda såväl tama som vilda bin och bevara den viktiga men hotade biologiska mångfalden.

Under projektets gång kommer vi att undersöka:

• om det finns skillnader mellan underarter gällande när på säsongen de flyger och om väder och temperatur påverkar detta
• livslängd hos arbetarbin
• foderhushållning genom vägning av kupor
• artbestämma vilka blommor som bina samlar pollen ifrån
• resistens mot olika sjukdomar

För att införskaffa kunskap om dessa saker använder vi oss av olika verktyg. I varje bigård står en väderstation som mäter temperaturer, luftfuktighet, vind, regn mm. Alla bikupor står på vågar. Genom att kombinera data från väderstationen med hur vikten varierar på bikuporna kan vi se hur väder påverkar insamling av pollen och nektar.

Kuporna förses periodvis med särskilda pollenfällor som fästs vid flustret (kupans ingång) och som skrapar pollen av binas ben. Pollenet kan sedan bestämmas till art under mikroskop.

Genom att sätta fast små Rfid-taggar på bina och sätta upp en antenn vid flustret kan vi mäta binas flygtid. Vi vill sätta på Rfid-taggar på nykläckta bin, sk gråbin. På det sättet får vi information om hur vanligt (statistiskt) det är med juvenil mortalitet. Vid vilken ålder de unga bina lämnar kupan för första gången och om det skiljer mellan underarterna. Hur länge och ofta bina är ute och flyger, dvs samlar in pollen och nektar. När på dygnet de helst flyger, i vilket väder och när på säsongen de flyger. Hur ofta över ett dygn de flyger. Rfid-taggen sitter på under biets hela livstid vilket också ger information om hur gamla de blir.

Rfid-taggen är en pytteliten sensor som limmas fast på biets rygg utan att på något sätt skada biet. När biet med sin Rfid-tagg passerar antennen vid kupans ingång loggas det i en datalogg. Det fungerar på samma sätt som de något större sändare varje åkare utrustas med vid Vasaloppet så att man i datorn kan följa en individuell åkares tid och plats i realtid.

Vi vill kunna förse 30 stycken gråbin från varje kupa med en tagg. Eftersom det föds bin kontinuerligt under säsongen och förutsättningarna varierar så vill vi kunna göra detta minst två gånger per sommar.

Nordens ark har tre bigårdar med 16 kupor i varje. Vi vill kunna göra mätningarna under två på varandra följande säsonger för att få ett bra statistiskt underlag.

Varje Rfid-tagg kostar 20 kr.

Mål 1: Utrusta en bigård med taggar för en säsong. Dvs 960 taggar eller 19 200 kr.

Mål 2: Utrusta tre bigårdar med taggar för en säsong. Dvs 2880 taggar eller 57 600 kr.

Mål 3: Utrusta tre bigårdar med taggar för två säsonger. Dvs 5760 taggar eller 115 200 kr.